Och så har sanningen trängt sej på, jag försöker blunda och inte förstå
"al the beauty must die", försöker blicka framåt vilsen och skraj
En tid för inte så längesen, så skratta vi genom livet jag och min vän
Vi skratta åt dårarna som grät för varann, för en tid sen var drömmen sann
Men det gråa blev vacker det vackra blev grått, vad som hänt sen dess har jag inte förståt
men jag springer genom livet med okammat hår, och hjärtat blöder från ett nyöppnat sår
med full fart kör jag rakt in i en vägg, men tankarna på dej vårdar jag ömtåligt som ett ägg
Kan man leva på minnen så lär jag leva länge till, om inte så blir det precis som jag vill
Det bästa är borta men det fula finns kvar, hoppas vi ses igen om några dar
9.1.09
Full fart genom livet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar