Jag brukar snubbla på min fötter och slå huvudet i vassa stenar. Jag säljer mina kokosnötter på en öde ö, såsom jag skänker min kärlek till döda själar.
Du tog mitt hjärta fast du redan hade ett. Jag hade nog kunnat behövt mitt.
Hoppas du har glädje av det och att det slår hårt, hoppas det slår dej hårt.
Jag bär nåt tungt inom mej och jag kan inte finna vad det är.
Du tog mina pengar, min öl och mitt hjärta, och jag kan inte finna vad som tynger mej, allt borde vara lätt nu.
Vågen visar mycket mindre nu, det tunga inom mej väger lätt på vågen. Vem är du? vad är du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar