Sista skålen

Döden inträffar när man minst anar det, även om man vetat om det i flera år.
Man lever sitt liv fyllt utav begär, jag minns dej som om det var igår.
Gud i sin himmel vill bara ha dom snygga, dom fula lämnar han kvar.
Är det en bragd eller en förlust, att bara leva i ett par dar?

Tack för in tid, det var kul att du fanns, vi ses när jag kommit först i kön.
Du var värd något bättre och där är du nu, nu slipper du den mänskliga miljön.
Jag kan avundas dej, men jag stannar ett tag, kanske kan jag fylla vissa hål.
Kan jag inte det så kommer jag snart, det här är min sista skål.

Dör man så dör man, jasså gör man?
Kan man inte leva efter det här?
Dagarna går och allt som jag får är sorger och tusen besvär