Du lät dej inte knäckas fast doktor sa att du är sjuk
Du lever en dag i taget och tar dagen som den är
Din hårda yta genomskådas av dina kramar som visar att du är mjuk
Förälskelsen din är att du aldrig någonsin varit kär
Dom säger du är speciell
Vissa säger att du är snäll
Andra att du är "the hell"
Själv bryr jag mej inte ett dugg
Jag vet att du ser allt under svart lugg
Din hjärna jobbar dubbelt så fort som andra
Du bryter ihop men reser dej och fortsätter vandra
Din blickfångande yta visar att du nog egentligen är ganska svag
Sitter och grubblar över om du blir geni någon dag
Dom säger du är knäpp
trasig som din nålade läpp
eller bara en "mr depp"
Men jag skiter i deras jävla tugg
Vet att du betraktar dom under svart lugg
Sällan någon berör mitt hjärta som du gjort
inte ofta någon får mej intresserad så fort
Du lär nog leva fort och dö ung
Tills dess så får du vara min kung
Alla ser dej som sin
Alla vill kalla dej min
För dej är det "win-win"
Men jag vinner ditt hjärta med mitt krubb
Och du ler åt mej under din svarta lugg
30.4.10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar