21.6.10

Solarplexus

Man kan vädja till folks samvete, men det är inget jag tänker göra
Försöker bygga upp ett nytt liv, och det vill jag inte förstöra
Nu har vi äntligen träffats igen, och vi är osäkra båda två
Vi får se vad som händer, om vilka mål vi vill nå

Vi har gett varandra löften, med löfte om att aldrig svika dom
Jag satt där och vänta när du skulle komma och aldrig kom
Låt gå för den här gången, vi får ännu en gång börja om
Allt som inte sviker mej är hoppet, vinet och min rom

Fotboll på tv:n, stereon spelar sorgsna låtar, gråt gråt
Med en man mindre är det svårt att vinna, jag är en man kort i min båt
Visdomständerna värker, det är all visdom jag känner
Först var dom tre, sen två, nu har jag inga vänner

Med löften om att ge varandra löften, som vi aldrig ska svika
Möter vi varandra igen, med tankar om att vi är ganska så lika
Nästa slag i solarplexus du ger, så ska jag inte vika
Om jag träffar först, ska du göra detsamma, för vi är ju trotsallt ganska lika

Är våran ärlighet bara lögner för att dölja att vi ljuger?
Ljuger vi oss blåa när vi säger att det vi säger är sant?
Menar vi det när vi säger att hela livet suger?
Här sitter vi med svarta tungor på varsin kant

Och löftena har vi som lagar i vårt heliga förbund
Du säger att du kommer om en stund
Löften om att vara trogen som en hund
Har väntat hela natten, utan att ha sovit en blund

Precis som på fotbollsplanen på tv:n så är bollen rund

Inga kommentarer: